Vanor

Det är konstigt hur lätt man vänjer sej vid saker… och människor…

I onsdags åkte älskade Systeryster till skogen för att hälsa på mor och far och alla andra där borta. Jag saknar henne så mycket! Vi bråkade i söndags/måndags och hade precis rett ut det. Allt kände underbart! Och så åker hon bort
(Saknar dej massor älskade!)

Sen Sara åkte har jag spenderat en hel del tid med Fredrik och Elin. Det var kör i onsdags med Fredrik och torsdag kväll/natt spenderade vi genom att titta på 4 filmer av Miyazaki. Jätteroligt och så underbara filmer
Elin gick hem för att sova och Fredrik sov kvar, det är långt till Berga
Nannade gjorde vi 6 på morgonen och vaknade till runt 1då det blev frukost. Resten av dagen satt vi och pratade om allt och tittade på Bernard och Bianca

Sen var det gravläggningsgudstjänst i Domkyrkan som jag och Fredrik skulle sjunga på. Vackert var det och väldigt känslosamt. Älskar och hatar påsken av just den anledningen.

När jag sen kom hem så var det tomt och ensamt… väldigt konstigt. Ingen Sara hemma och ingen att titta på film med eller prata strunt med. Och nu är Elins mamma här oxå, så dom vill umgås.

Det är otroligt hur fort man vänjer sej vid att ha någon runt sej. Jag kommer nog tycka att det blir konstigt den dagen jag bor ensam igen… om den dagen kommer. Men nu är jag glad över att Sara kommer hem i morgon, och det tror jag hon är med. Sen blir det nog att Elin kommer över och pratar strunt och Fredrik kommer över på disneyfilmkväll
Så jag kommer nog inte behöva vara ensam alls