|
|
Ja, då var Arvikafestivalen över för iår… och nu ligger jag hemma i soffan med festivalförkyldningsbakterien härjandes i min kropp. Jag tänkte att jag skulle försöka berätta allt vad som har hänt under veckan och skriva in det retroaktivt på datumet det hände, så jag har ganska mycket jobb framför mej. Passar bra att skriva det nu när jag inte orkar göra något annat 
Jag kan bara säga tack till alla människor som gjorde den här festivalen till den bästa hittils! Att bli kallad söt när man känner sej som den äckligaste i världen, det är helt underbart!
Och att få tonvis med kramar hela tiden är inte fel det heller kan jag säga.
Så mycket kärlek som fanns under festivalen… 
Mina vänner, jag kan bara säga att jag hoppas vi ses senast nästa festival! Pussar och kramar till er alla! <3
Då var festivalen slut för iår.
Sara och jag vaknade lagom trötta och kravlade oss upp från golvet. När jag väl kom ut kände jag att det var lite kyligt så jag tog med mej min regnjacka, tyvärr tänkte jag inte på att ta med mej regnbyxorna och gummistövlarna. När vi kom till området och blev tilldelade vår tårtbit som vi skulle avveckla så började det hällregna. Jättekul!
Vi hade fått ansvar för att avveckla rondellen. Staket och stenar bars långt och alla var genomvåta, dyngsura…
Jag var inte alls på bra humör för eftersom jag redan var förkyld så tyckte jag inte det var så roligt att bara blöt och kall. Tillslut var vi färdiga med rondellen. Det blev lunch, och efter det så fick vi hjälpa till att flytta små högar av staket och sten som blivit kvar på olika ställen. Jag hjälpte oxå till att sätta fast en del av det vanliga staketet som vi tagit bort, det var spännande kan jag säga.
Sen tror jag vi åt middag. Iaf så samlades vi vid Andromeda och fick reda på att vi var klara med våran bit av avvecklingen och att vi nu kunde gå och göra oss vackra (hur man nu kan vara det efter en veckas festival) till säkfesten som skulle gå av stapeln 2 timmar senare.
Vi var ett gäng som drog till Taserudshallen för att duscha och jag var minst sagt glad över att bli varm
Klockan 19 (tror jag det var) samlades vi vid Statoilmacken och begav oss sen ut till Viksholmen för partaj.
Kvällen var riktigt trevlig, men efter ett tag så kände jag mej jättemos. Med feber och förkylning var det inte jättebra att sitta ute. Sen kände jag att ena knäet protesterade väldigt över att behöva knö mot berget så jag bestämde mej för att gå till Taserudshallen och sova.
Långa avsked och massa kramar blev det innan jag fick gå, men det var helt underbart. Jag älskar att kramas
Lördan är ganska mycket i dimma för mej. Min festivalförkyldning började ta ordentligt tag. Men jag jobbade och jobbade, pratade med folk och hade det allmänt trevligt… tror jag
Framåt kvällen så knatade jag och systeryster iväg till Vintergatan för att se en av våra största idoler när vi var yngre, Thåström.
Det var riktigt kul att se honom
Men jag blev lite nervös på hans motorik. Alla droger som gick igenom den kroppen på 80/90talet var nog inte så bra. Men efter ett tag så vande jag mej vid det oxå.
Det bästa på hela spelningen tyckte jag var när han körde Var é vargen och Die Mauer. That brings me back säger jag bara 
Dag numero 2 på festivalen dårå…
Dagen rullade på med jobb och jobb. Sara och jag gick och tittade på eMiL
Så roligt att se honom igen. Ända sen förra Arvika har jag velat se honom igen, men ekonomin och tiden tillät inte riktigt det. Men nu fick jag äntligen se honom igen
Innan Emil Jensen hade jag också sett Lillasyster på Andromeda. Första året jag jobbade på festivalen så spelade Lillasyster på Lyran, världens drag var det och jag har många minnen från den spelningen. Sen dess har jag lyssnat på dom så jag och Anna gick iväg för att kika på dom.
Det var trevligt.
Torsdagmorgon vaknade jag upp hemma och jag fick ordentlig frukost
Så gott!
När Sara och jag kravlade oss upp ur sängen och gick ut ur hennes rum så frågade mamma förvånat om vi sovit där båda, och det hade vi ju
Efter en ordentlig frukost åkte vi in till Arvika och första anhalten blev Taserudshallen så Sara kunde dumpa sina grejer. Hon bad mej flytta in till henne, för hon fick plats i andra delen av salen, så jag flyttade mina grejer. Jag passade på att blåsa upp min madrass lite när jag ändå flyttade på den för det var inte mycket luft kvar kan jag säga.
När vi var klara där så cyklade vi ut till festivalområdet. Sara checkade in och i incheckningskön hittade vi Robert, Saras klasskamrat från gymnasiet. Det var kul att hälsa på honom med. Robert är nog enda killen som slickat mej i örat, för när jag fick kram av honom så slickade han mej verkligen i örat, en upplevelse jag inte riktigt vet hur jag ska beskriva 
Sen bar det av till Lyran för träff med säkfunkarna. Sara hälsade lite och jag presenterade henne för folk, som den snälla Lillstrumpan jag är
Sen gick vi till Orion för det stora säkmötet som vi alltid har inför festivalen där vi blir presenterade för alla ”viktiga” personer, så som huvudansvarige för säkerheten på festivalen och hans steffar, folk från polisen, ordningsvakter, sjukvård osv.
Efter stormötet blev det lyftteknik för några och jag satt i grinden. Louise och jag bytte vvåra massagetider så hon kunde vara med på lyfttekniken, så jag knatade iväg och fick massage. Det var såååå skönt Mer massage åt folket!
Sen drog festivalen igång! Allt fungerade väldigt bra. Sara och jag fick paus och bestämde oss för att försöka åka ut till Ingestrand och bada. Vi cyklade till Taserudshallen, hämtade våra badkläder, köpte lunch på Coop och cyklade sen tillbaka till festivalen för att ta badbussen ut, men så klart så hade den slutat gå så vi satte oss i ”fyllerondellen”, åt vår lunch och lyssnade på the Sounds som spelade på Vintergatan.
När vi kom tillbaka till Lyran så var det totalkaos. Vår GC blev beordrad att välja ut 6 pers som behövdes någon annanstans, schemat kraschade, personerna kom tillbaka och det var jätterörigt. Hela kvällen satt alla i beredskap och jag mådde ganska dåligt själv av sömnbrist och festivalförkyldning så det var ingen rolig kväll. Det pratades massa skit och alla var ledsna och förvirrade. Som tur var så löste sej allt.
Jag blev ombedd att hjälpa till med schemat för fredag och lördag, så jag spenderade natten med det.
Allting ordnade sej och efter det kändes det som att gruppen bara blev starkare! Det som inte dödar, det härdar och svetsar samman!
Upp tidigt för att bygga mer festival. Vad vi verkligen byggde är som i en dimma, men något måste vi ju ha gjort eftersom festivalområdet blev färdigt.
Hela onsdagen gick jag iaf och väntade på att min älskade syster skulle komma till Sverige. Jag längtade och längtade så det gjorde ont. Mamma smsade och frågade om jag ville ha mina regnkläder och gummistövlar innan hon och pappa åkte till Oslo, för hon hade sett på vädret att det skulle regna. Så jag mötte upp med dom klockan 16 vid Statoilmacken och fick mina grejer. Nu kunde det regna, men det gjorde det inte…
Dagen gick och det började dra sej mot kväll. Jag fick gå iväg tidigare för att hinna bort till Taserudshallen och plocka ihop lite grejer och smutstvätt jag behövde ha med mej hem. Jag ringde mamma för att kolla vart de var och hon bad mej att klättra över vallen och ställa mej vid vägen. Det underlättade en del för dom.
När jag väntat ett tag så fick jag äntligen sen bilen, och när de stannade så rultade Sara ut, alldeles rödgråten. En lång kram gav jag henne och sen satte vi oss i bilen. Eftersom bilen var full med packning fick Sara sitta i mitt knä och hon lutade sej mot min axel och grät hela vägen hem. Vi pratade lite mellan tårarna om livet och hur ledsen hon var över att lämna familjen i Oslo.
När vi kom hem packade vi snabbt ur bilen och gjorde oss iordning för kvällen. Sara och jag låg i hennes säng och pratade lite innan vi somnade. Det var riktigt mysigt att sova brevid henne, speciellt efter att vi inte träffats på över ett halvår. Älskar dej systeryster!
Efter att inte ha sovit en blund alls så var jag inte alls glad. Jag var deprimerad och bröt ihop ett par gånger innan jag lyckades ta mej till festivalområdet. Väl där försökte jag styra ihop så att jag skulle få åka och såva någonstans där det inte var ljust, men det gick inte.
Jag smög in på toan i Grottan och grät en skvätt till. När jag kom ut frågade Anna hur jag mådde och ja, jag grät igen. Anna sa åt mej att åka till Taserudshallen och sova, vilket jag gjorde. Inte alls länge efter att jag kom dit hade de fixat lyset så det var mörkt och härligt. Några timmars sömn fick jag och jag mådde så mycket bättre
När jag väl lyckades ta mej ut till området igen efter ett stopp på Kocki för Mos och Korv så var jag på ett sådär bra humör. Jag blev ganska fort trött och det var lite annat som jag surade över som jag egentligen inte borde ha surat över, men så var det iaf.
Det kom lite förstärkningar bland annat Elias och Niclas. Elias såg hur inte bra jag mådde och försökte pigga upp mej under tiden som vi pappade staketet bakom Lyran. Tack för det vännen!
Sen bar det av tillbaka till Taserudshallen framåt natten för mera sömn. Jag tror jag åkte från området vid 23 snåret eller något i den stilen, med myggbett över hela kroppen. Sexigt värre med röda pricka överallt
Första dagen och natten på Arvika dårå…
Tyvärr så är betyget sammantaget väldigt lågt. Det var så kul att träffa alla igen, att jobba och umgås. Det som är den stora boven i dramat är att i min sovsal är det rörelsekänsligt ljus som de inte har fått ordning på än, vilket resulterar i att hela salen är ljusfylld… kul att sova i det. Jag har knappt sovit något alls. Jag gick och la mej strax efter 1 i natt och nu, klockan 5, gav jag upp. Jag ska upp om två timmar och det känns som om jag inte kommer kunna sova nått ändå.
När jag gick upp förut så bara grät jag av ren utmatting. Får jag inte sova blir jag knäpp, det vet jag. Nu har jag pratat med en av funkisarna här och dom ska försöka fixa ljuset idag, men det är inte säkert att dom hinner ordna det. Jag tänkte förut att jag ska ringa mamma och be henne komma och hämta mej i kväll så sover jag en natt hemma. Onsdag-torsdag så ska jag ju sova hemma ändå för då kommer ju Sara hem, men jag tror jag behöver en ordentlig nattssömn nu, och det kommer jag inte få här. Sen är jag inte 100 på att dom kommer fixa ljuset till i natt, men till torsdagnatt borde dom ha ordnat det tycker jag. Usch, jag vill inget hellre än att sova just nu…..
Jag vet en vän som bor i huset intill
Och hon har lovat mej allt va jag vill
mmmhm.. jag vet en vän, som är lika blåögd som jag
vi borde få det bra
när mina fingrar inte känner mer
när mina ögon inte längre ser
när livet vänder
ska jag ännu be (come give me love, come give me love)
kom ge mej världen
kom ge mej fred
kom sänk ditt huvud
och lägg dej ner
kom ge mej kroppen
kom ge mej allt som du har
och jag ska stanna kvar
jag vet ett rum långt in dit vi brukar gå
om vi ska gömma oss, bara vi två
mmmhm… jag vet en vän, som är lika mörkrädd som jag
vi gjorde slut idag
när mina öron inte längre hör
när bladen faller och en stjärna dör
när livet vänder
ska jag ännu be (come give me love, come give me love)
kom ge mej solen
kom ge mej hav
kom ge mej jorden
vi lever av
kom ge mej kroppen
kom ge mej allt som du har
och jag ska stanna kvar
mmm…
kom ge mej sommar
kom ge mej liv
kom ge mej kärlek och livs motiv
kom ge mej kroppen
kom ge mej allt som du har
och jag ska stanna kvar
mmm…
kom ge mej sanning
kom ge mej tid
kom ge mej kunskap
kom ge mej frid
kom ge mej doften
kom ge mej allt som du har
och jag ska stanna kvar
mmm…
när mina öron inte längre hör
när bladen faller och en stjärna dör
när livet vänder
ska jag ännu be
kom ge mej världen
kom ge mej fred
kom sänk ditt huvud
och lägg dej ner
kom ge mej kroppen
kom ge mej allt som du har
och jag ska stanna kvar
Ted Gärdestad, Come give me love
Jag är full av känslor, blandade och motsatser… usch… men jag skiter i de dåliga och kör på de bra istället
Jag upptäkte här om dagen när jag kollade på Arvikafestivalens hemsida att Emil Jensen spelar på Jamobilen Snacka om att jag blev väldigt glad, för att inte ta i. Jag skuttade runt och ringde Systeryster för att berätta den glada nyheten
Och just nu lyssnar jag på Magnus Uggla. Det är spännande att komma hem och hitta gamla skivor och annat. Den tatuerade generationen är en skiva som jag verkligen gillar. Sen gillar jag rent allmänt Magnus Uggla för kan är så duktig. Som textskrivare är han gudomlig! Så nu snurrar skivan i min spelare och jag njuter av alla roliga texter och rimmen, jag kan själv inte rimma så jag är otroligt imponerad av folk som kan det.
Jag har gjort mej en lite lista på vad jag vill se på Arvika oxå. 8 band/artister står på den så länge. Hälften är band/artister som spelar på Lyran så jag kan passa på att jobba när jag vill se/höra dem. Men annars så är det Lillasyster, Thåström och Emil Jensen som är de stora som jag vill se. Åh, första året jag jobbade så spelade Lillasyster på Lyran. Det var grejer det. Golvet var fullpackat med folk och det har nog aldrig skett tidigare att det har funnits en ”gryta” på Lyran, men det gjorde det då
Minnen, minnen, minnen…
Är det konstigt att jag längtar efter festivalen eller???
Massa skön musik, underbara människor att jobba med, bärande av staket, NAJJ!!! och annat skojigt
Jag tänker mycket… för mycket…
Nu är det inte många dagar kvar till Arvika festivalen! jag ser framemot det så grymt mycket! Ska bli kul att träffa alla igen. Sen kommer Sara hem den 1:a så jag äntligen får krama massa på henne och vara jobbig.
Jag längtar väldigt mycket. Jag har mycket som väntar på mej. Festivalen, jobb, Linköping, lägenheten… det är mycket spännande som händer framöver.
Men sen längtar jag efter saker som är långt borta, som det egentligen inte är någon idé att längta efter men jag längtar i alla fall. Jo, jag vet att jag är ganska destruktiv av mej. Hjärnan säger en sak, hjärtat en annan och magen en tredje. Det är katten inte lätt att vara jag men jag gör mitt bästa.
Nu försöker jag sätta det mesta på paus, det blir lättare då.
Jag och moder ska åka in till Arvika senare. Jag ska försöka få tag på linnen till festivalen. Jag vill ha lite längre som jag inte behöver gå och dra i hela tiden. Bra plan….
Sen ska vi fika med Sandra, en tjej jag träffade på påsklägret och som jag har haft kontakt med. Det ska bli roligt. Det är alltid spännande att träffa folk från förr och se vad de har gjort sen sist…
Nu ska jag försöka göra mej vacker och dra på mej ett par jeans eller nått. *ler*
Jag var hos mormor och morfar i helgen och umgicks med Per och Oskar, mina underbara kusiner. 13 och 12 är dom, och har så klart massa flickvänner… flera stycken på samma gång till och med. Iaf, Oskar frågade om ajg hade någon pojkvän och svaret var nej. Då sa han att han inte kunde förstå varför jag inte hade det för jag är ju så härlig och snäll etc (jag kommer inte riktigt ihåg vad han sa) och han förstod inte varför killarna inte stod i kö… *leR*
Söta ord som går rakt in i hjärtat. Ibland behöver jag höra sånt. Precis som när jag fick sms från en annan släkting och det står ”Hej snygging!”
Egoboost, yes please!
Idag har det varit en lugn och skön dag, någorlunda iaf
Jag sov hos mormor och morfar inatt så i morse vinkade vi av Wijnand, Anna-Märta och Henning när de åkte hem till Uppsala. Sen skrev jag ner några av mormors alla recept på min dator och slappade emellanåt. Oskar kom med en kompis och jag fick följa med när pojkarna skulle bada som badvakt.
Vid halv 6 kom mor och far och plockade upp mej och vi åkte till Kristina. Hon har precis opererat sina höfter så vi ville kolla hur det stod till. Paj och sallad blev det, mycket prat och bilder från Börjes resa till Tyskland.
Och nu har jag hamnat i sängen. I morgon ska jag och mamma åka till Tidaholm och hämta mina grejer. Farmor ska med oxå, så det ska bli roligt. Men upp tidigt är det som gäller i morgon så jag får nog sova nu
Natt natt!
Då var jag hemma i skogen igen, jag tar allt från början… annars blir det bara rörigt
I går morse så åkte jag och Steffen till Mangskog för att fira midsommar. Resan gick jättebra. Steffen försov sej visserligen så det var osäkert om vi skulle hinna hem, men det blev lite annorlunda än planerat. Klockan 12:00 varje midsommar sjunger jag med mormor på ett äldreboende inne i Arvika, så jag ville väldigt gärna hinna med det. När vi började närma oss konstaterade vi att vi inte skulle hinna ut till Mangskog och sen in till Arvika innan 12 så jag guidade Steffen på en lite detour via Brunskogs kyrka och Edane. Det finns ju massor att berätta.
Sen åkte vi in till Arvika och kom nästan samtidigt som mormor. Det åts midsommarmat med de boende och sen uppträdde jag och mormor med våra gamla klassiker
Efter det åkte vi hem till Mangskog och det var så skönt att vara hemma
Trixie har blivit jättestor och ”mitt” rum som mamma och pappa har tapitserat om var väldigt snygg. Några timmars vila blev det innan gästerna anlände. Mormor, morfar, Karin, Anna-Märta, Wijnand och Henning kom och åt mat hos oss. Efter 10 gick vi iväg till Hembygdsgården för att sjunga allsång
Sen kväll blev det och halv 11 gick jag upp i morse och efter frukost gav vi oss ut på mera rundturer i trakterna. Steffen var väldigt nöjd och tagen av naturen. Det är nästan så att jag blir det med ibland. Det är så skönt att få åka långt ut i skogen, stanna vid en sjö och ställa sej och lyssna på naturen. Helt underbart!
Efter rundturen på några timmar åt vi middag och sen skulle Steffen bege sej tillbaka till Tidaholm. Jag skulle till mormor för att träffa Per, min kusin, som jag inte har sett på jättelänge
Så nu sitter jag på övervåningen hemma hos mormor och morfar. Per och jag ska snart sova, men först ska jag berätta sagan om killingen som kunde räkna till tio för honom
Just nu känns livet väldigt underbart!
Godnatt go vänner!
Ja då var det dags. Om en halvtimme drygt så sätter jag mej i bilen och åker hem till Mangskog. Det ska blir så ofantligt skönt att komma hem. Den känslan kommer hålla i sej ett par dagar och sen kommer jag ju längta tillbaka i och för sej, men nu längtar jag efter mamma, pappa, Trulsa, Trixie, mormor, morfar, farmor, Per, Oskar… listan kan göras ofantligt lång.
Inatt har jag knappt sovit något alls. Jag gick och la mej vid 21 för att jag skulle upp tidigt och packa in bilen, men jag orkade inte sova. Hela gårdagen var hemsk egentligen. Det som gjorde den bra var att jag fick krama ungdomarna en sista gång när de kom från sommarkonfirmandlägret.
Men annars så kändes det som jag jobbade i uppförsbacke hela dagen. Vid 16 så orkade jag inte mer. Jag ringde mamma och pratade med henne om nått och hon hörde att jag inte mådde bra, så hon sa att vi tar resten på måndag. Men efter 16 så bara låg jag.
Men iaf, när jag inte orkade sova så gick jag upp och packade mina kläder så det var gjort. Det var ju ingen idé att ligga och vänta på sömnen när jag hade massa saker att göra.
Nej, nu får jag gå och fixa det sista.
Massa kramar och mycket kärlek till alla som jag lämnar i Tidaholm!
Puss // Jenny
Idag har jag fortsatt att plocka ihop mitt liv och lägga ner det i lådor. Det går ju frammåt iaf, men det är massor kvar.
Igår tog jag mej en liten cykeltur ut till Baltak. Det var såå skönt
Jag körde mot Daretorp och svängde av ner på en skogsväg mot Baltak. Det var helt underbart! Det finns inget som går upp mot att cykla på en skogsväg när sommaren håller på att slå ut och verkligen känna doften av sommarn, helt UNDERBART!
*skrattar*
För någon dag sen fick jag göra en undersökning kring EU-valet. Jag fick titta på lite reklamfilmer och svara på frågor. Det finns en reklamfilm som verkligen har fastnat i min hjärna, inte för att jag gillar folkpartiet eller någonsin kommer rösta på dom men iaf. Marit Paulsons sätt att uttala Euron är ju bara såååå roligt. Jag skrattar varje gång så jag kiknar! Titta här, och framförallt lyssna!
Så jäkla kul!
|
Musik jag gillar
|
