Socialöverdos…

När man har ett väldigt socialt jobb så kan det ibland bli för mycket, extremt väldigt för mycket… Just nu känner jag för att bara lägga mej på sängen, dra täcket över huvudet och inte komma ut på ett tag. Jag är så allmänt trött på att vara social med folk. Eller mest tror jag att det handlar om att vara social på ett ytligt plan. Jag känner ett stort behov av vara med min systeryster för tillfället. Att bara sitta i ett varsitt hörn av soffan och inte säga så mycket. Och när någon av oss väl säger något så fattar den andra vad hon menar… Det är bara med Sara som jag har det sättet att umgås. Ibland så kan både Sara och jag göra väldigt tvära kast när vi pratar, men vi är nästan alltid med på vad den andra pratar om. Och det behöver jag nu! Men jag får vänta 1½ månad innan jag får träffa henne.

Jag pratade iaf med Carina idag och jag får börja vid lunch i morgon så det blir någon timme extra på morgonen då jag inte behöver prata med någon alls, det är riktigt skönt. Och sen är jag ledig på lördag och jag överväger starkt att stänga av både datorn och telefonen och inte gå ut på hela dagen… eller ta en väldigt lång cykeltur…
Jag får se hur pigg jag är, men okontaktbar ska jag försöka vara iaf.

Sen blir jag lite trött på mej själv ibland… jag gör saker så mycket mer komplicerade än vad de är och sen gör jag saker som jag inte får heller. Usch!
Jag vill en av två saker, ena är att jag förhoppningsvis snart lär mej att hantera mej själv när jag håller på så här. Och den andra är att jag ska hitta den där av/på knappen som jag så febrilt letar efter… Men det sista har jag jobbat på så länge så det ser ganska hopplöst ut så jag får väl hoppas på min första önskan….

Jag har faktiskt ett bibelord om det….

Detta är vad jag kom fram till:
Gud gjorde människan enkel och rak,
men hon hittar på alla möjliga konster.

Pred 7:10